Inflation är en ökning av den allmänna prisnivån som gör att man kan köpa färre varor och tjänster för samma mängd pengar. Pengarna minskar alltså i värde.

Hur kan jag skydda ekonomin vid inflation?

Lägg undan det du sparar till en rejäl buffert som kan täcka stigande bostadskostnader och andra oväntade utgifter. Sikta på en buffert på minst två månadslöner efter skatt, gärna mer. Om du inte kan lägga undan så mycket som behövs för att känna dig trygg, bind räntan på bostadslånen också – helt eller delvis. Däremot bör du vara försiktig med att säga upp viktiga försäkringar eller att stoppa ditt sparande. Och om du inte redan gjort det, se över dina utgifter. Andra spartips är att ta semester i Sverige istället för att åka utomlands, och att göra jobbet själv istället för att köpa tjänster.

Ska jag amortera mer vid hög inflation?

Att amortera är alltid positivt eftersom det är en form av sparande. Men din livssituation har förstås betydelse. Läs gärna artikeln Spara eller amortera .

Hur påverkas bolån vid hög inflation?

Kortsiktigt gör inflationen att räntorna går upp. Bolånen blir dyrare för det enskilda hushållet och det blir mindre pengar över till annat när boendekostnaderna är betalda. Men om inflationen håller i sig brukar även lönerna höjas, vilket gör att bolånet minskar i värde ti förhållande till hushållen inkomster. Detta är något som gynnar låntagaren på längre sikt. Exempel: Du äger en bostad och har ett bolån på 2 miljoner kronor. Under ett par år stiger inflationen kraftigt i Sverige. Detta får effekten att din bolåneränta stiger, men även att din chef höjer din lön höjs med 10 procent. Även om räntekostnaderna har stigit och att du lägger mer pengar på ditt boende är din skuld fortfarande densamma. Det betyder att bolånet nu har minskat i värde i förhållande till din inkomst.

Är mina pengar placerade rätt just nu?

Du bör anpassa ditt sparande till de mål du har. En buffert bör alltid vara likvid, så att du kan ta ut pengarna när de behövs utan att det kostar något. Det högre ränteläget ger bra räntor för dig som sparar på konto. Ett sparkonto passar för buffertsparande och sparande som ska användas de närmaste åren. För långsiktigt sparande, till exempel till pensionen, är aktiefonder ofta bäst. Det ger god riskspridning, hög förväntad avkastning och ett bättre skydd mot inflationen än andra placeringar på lång sikt.

Hur mycket inflation är lagom?

Inflation förekommer i alla marknadsekonomier. Det viktigaste är att den ligger på en lagom nivå för att stimulera tillväxten och att den är stabil. I Sverige har Riksbanken satt inflationsmål på 2 procent per år. Inflationstakten i Sverige mäts av Statistiska centralbyrån och följs up månadsvis.

När kommer inflationen att gå ner?

Inflationen i Sverige har fallit kraftigt sedan den höga toppen kring årsskiftet 2022/2023. Men inflationen är fortfarande högre än normalt – drygt 4 procent hösten 2023 – och flera faktorer talar för att den fortsatta nedgången mot inflationsmålet på 2 procent kommer att bli långsam. Först under 2025 bedöms inflationen ha normaliserats varaktigt, och det finns fortfarande stor osäkerhet om utsikterna.

Vad är hyperinflation?

Om inflationen överstiger 50 % per månad kallas den hyperinflation. Det mesta kända exemplet på hyperinflation är situationen i Tyskland under mellankrigstiden.

Sju sätt att skydda din ekonomi vid inflation

Blir du orolig när priserna stiger? Du är inte ensam. Vår expert Mats Nyman ger tips och råd om hur du skyddar dina pengar i inflationstider.

Handelsbanken.se — Mats Nyman, placeringsstrateg Handelsbanken

Är du rustad för inflationen?

Priserna på el, drivmedel, mat med mera har ökat kraftigt. Samtidigt är räntorna på bolån betydligt högre än tidigare. Vad kan du göra för att ha kontroll? Här är några tips på hur du kan skydda din privatekonomi.

1. Se över räntan på bolånen

Många har "rörliga" boräntor och det gör ju att räntekostnaderna följer med när Riksbanken höjer räntan. Vill du ha mer stabila boendekostnader är det bättre att binda åtminstone en del av bolånen på lite längre tid. Fördela gärna räntebindningen på lite olika löptider, så sätts inte alla lånen om samtidigt.

2. Amortera lagom

Att amortera även om man inte måste kan vara bra. Det ger lägre skuld och en lägre boendekostnad, vilket kan ge lite extra trygghet nu när bostadsmarknaden är skakig. Det blir också lättare att flytta till en dyrare bostad eller att låna till en renovering i framtiden. Men sparar du på lång sikt ger förmodligen placeringar i aktier högre avkastning.

3. Spara på rätt sätt

När inflationen är hög är det viktigare än på länge att få avkastning på sparandet. Vi har höjt räntan på våra sparkonton. Väljer du sparkonto med fast ränta där du binder sparandet en tid kan du få ännu högre ränta. Den förväntade avkastningen på räntefonder har också stigit i takt med att räntorna gått upp. Nackdelen med räntefonder är att du inte vet exakt vilken avkastning du kommer att få. Fördelen är att du kan ta ut pengarna när som helst. För dig som sparar på riktigt lång sikt, till exempel till pensionen, är det ofta bättre att spara i aktiefonder. Aktieplaceringar svänger betydligt mer än ränteplaceringar, men kan på lång sikt ge en avkastning som med god marginal slår inflationen.

4. Spara mer

Det är lätt att tänka att man ska spara mindre när inflationen är hög och gröper ur sparandet. Och det är sant att sparandet blir mindre förmånligt, men det blir ännu viktigare. För att få ihop till en högre pension eller en ny bil måste du spara mer, inte mindre när inflationen är hög. Dessutom är det viktigare än någonsin att ha en rejäl buffert när energipriser och räntor går upp.

5. Ta en klickpaus

Det är bekvämt att shoppa från soffan och då är det lätt hänt att det blir onödiga köp och kanske inte alltid de billigaste köpen. Se om du kan använda surfandet till annat. Och låt de köp du gör vara medvetna och genomtänkta.

6. Gör det själv

Vi köper allt fler tjänster nu de senaste åren. Vi får pizzan hemkörd, tar hjälp med monteringen av IKEA-möblerna, får skräpet hämtat istället för att själv åka till återvinningen. Det är jättebekvämt förstås, men det kostar. Engagera familjen och gör saker själv. Montera, återvinn och laga mat.

7. Se över dina abonnemang

De senaste åren har vi skaffat allt fler abonnemang. Vi strömmar TV-tjänster, lyssnar på poddar, musik och ljudböcker. Vi tränar, vi har olika IT-tjänster, vi prenumererar till och med på glasögon, middagsmat, hundmat, cappucinos och hälsokost. Många har premiumtjänster på tidningar som aldrig läses. Se över dina abonnemang genom att gå igenom alla kontobetalningar och kortutgifter du haft under en månad. Chansen är stor att du hittar utgifter du kan ta bort utan att du saknar dem.

Inflation är en ökning av den allmänna prisnivån som gör att man kan köpa färre varor och tjänster för samma mängd pengar. Pengarna minskar alltså i värde.
Lägg undan det du sparar till en rejäl buffert som kan täcka stigande bostadskostnader och andra oväntade utgifter. Sikta på en buffert på minst två månadslöner efter skatt, gärna mer. Om du inte kan lägga undan så mycket som behövs för att känna dig trygg, bind räntan på bostadslånen också – helt eller delvis. Däremot bör du vara försiktig med att säga upp viktiga försäkringar eller att stoppa ditt sparande. Och om du inte redan gjort det, se över dina utgifter. Andra spartips är att ta semester i Sverige istället för att åka utomlands, och att göra jobbet själv istället för att köpa tjänster.
Att amortera är alltid positivt eftersom det är en form av sparande. Men din livssituation har förstås betydelse. Läs gärna artikeln Spara eller amortera.
Kortsiktigt gör inflationen att räntorna går upp. Bolånen blir dyrare för det enskilda hushållet och det blir mindre pengar över till annat när boendekostnaderna är betalda. Men om inflationen håller i sig brukar även lönerna höjas, vilket gör att bolånet minskar i värde ti förhållande till hushållen inkomster. Detta är något som gynnar låntagaren på längre sikt.

‍

Exempel:

Du äger en bostad och har ett bolån på 2 miljoner kronor. Under ett par år stiger inflationen kraftigt i Sverige. Detta får effekten att din bolåneränta stiger, men även att din chef höjer din lön höjs med 10 procent. Även om räntekostnaderna har stigit och att du lägger mer pengar på ditt boende är din skuld fortfarande densamma. Det betyder att bolånet nu har minskat i värde i förhållande till din inkomst.
Du bör anpassa ditt sparande till de mål du har. En buffert bör alltid vara likvid, så att du kan ta ut pengarna när de behövs utan att det kostar något. Det högre ränteläget ger bra räntor för dig som sparar på konto. Ett sparkonto passar för buffertsparande och sparande som ska användas de närmaste åren. För långsiktigt sparande, till exempel till pensionen, är aktiefonder ofta bäst. Det ger god riskspridning, hög förväntad avkastning och ett bättre skydd mot inflationen än andra placeringar på lång sikt.
Inflation förekommer i alla marknadsekonomier. Det viktigaste är att den ligger på en lagom nivå för att stimulera tillväxten och att den är stabil. I Sverige har Riksbanken satt inflationsmål på 2 procent per år. Inflationstakten i Sverige mäts av Statistiska centralbyrån och följs up månadsvis.
Inflationen i Sverige har fallit kraftigt sedan den höga toppen kring årsskiftet 2022/2023. Men inflationen är fortfarande högre än normalt – drygt 4 procent hösten 2023 – och flera faktorer talar för att den fortsatta nedgången mot inflationsmålet på 2 procent kommer att bli långsam. Först under 2025 bedöms inflationen ha normaliserats varaktigt, och det finns fortfarande stor osäkerhet om utsikterna.
Om inflationen överstiger 50 % per månad kallas den hyperinflation. Det mesta kända exemplet på hyperinflation är situationen i Tyskland under mellankrigstiden.