Ekonomisk trygghet med en buffert
Saker kan hända, och det gäller att vara rustad. En buffert ska täcka oförutsedda kostnader eller tillfälliga inkomstbortfall. Det kan handla om att bilen behöver lagas, en tand går sönder eller att du blir av med jobbet. Vi gör skillnad på oförutsedda kostnader och utgifter som borde kunnat förutspås. Exempelvis är det rimligt att tro att diskmaskinen går sönder inom 10-15 år. Det ska inte täckas av buffert.
En buffert måste vara lätt att komma åt eftersom du kan behöva använda pengarna med kort varsel om något oförutsett händer. Det är också viktigt att värdet på dina buffertpengar inte svänger och riskerar att tillfälligt minska. Därför kan det vara klokt att spara till en buffert på ett sparkonto utan risk.
Hur stor buffert ska man ha?
Många undrar hur stort sparkapital man ska ha för att det ska vara en bra buffert. Är den för liten, täcker den kanske inte de tillfälliga inkomstbortfall eller oförutsägbara kostnader som uppstår. Är bufferten för stor ger det mindre utrymme för annat sparande, och över tid en lägre långsiktig avkastning.
Vår tumregel: Två månadslöner efter skatt i buffert
Vår tumregel utgår från din månadslön eftersom det är det enklaste sättet att uppskatta dina utgifter, förutsatt att din ekonomi är i balans. Men det innebär även att om du exempelvis har ett stort sparande så har du större marginaler för att hantera oförutsedda händelser. Det kan tala för att din buffert kan vara lägre.
Familjesituation
Våra beräkningar för buffert utgår från en ensamstående person. För sambor som har helt eller delvis delad ekonomi kan det finnas möjlighet att hjälpa varandra vid oförutsedda händelser. Samtidigt är risken lägre att båda förlorar sin inkomst samtidigt. Samma resonemang gäller för gifta par. Bufferten kan därför vara mindre.
Har du omyndiga barn är den generella kostnadsbasen högre, men det kan inte ses som oförutsägbara kostnader. Det som bufferten ska fånga upp är oförutsedda variationer i inkomst och kostnader, till exempel - för yngre barn - extra VAB-dagar eller att bohag går sönder. För äldre barn kan bufferten exempelvis användas om barnet behöver extra pengar för aktiviteter.
Hur du bor spelar roll
Även om löpande underhållskostnader i boendet inte ska täckas av buffert så kan saker gå sönder i förtid och olyckor kan inträffa. Det övergripande skyddet i hemmet bör täckas av en hemförsäkring, men ofta kan du behöva ligga ute med stora summor innan du får din ersättning. Bor du i bostadsrätt har du sannolikt fler risker än om du bor i en hyresrätt. På samma sätt ökar antalet risker om du bor i en villa jämfört med bostadsrätt.
Om du är inneboende eller bor i andra hand finns risk att du behöver byta boende. Och att ett nytt andrahandskontrakt innebär utlägg för ny deposition av förutbetald hyra. Inneboende hos familj innebär oftast tvärtom att risken är låg att träffas av betydande oförutsägbara boenderelaterade kostnader.
Din huvudsakliga inkomst
Både fast månadslön och utbetalningar från CSN är regelbundna och behovet av en buffert är därför lika. I båda fallen finns också tid för omställning då fast anställda i regel har uppsägningstid och utbetalningar från CSN vid ej avklarade studier, påverkas först nästkommande halvår.
En timlön eller provisionsbaserad lön kan variera mycket. Även om du har en balanserad budget över tid kan utbetalningarna enskilda månader vara lägre än utgifterna. Utgå från hur stor variation du har i din inkomst för att avgöra hur mycket extra buffert du behöver.
Ha en lagom stor buffert
- Vår tumregel: Två månadslöner efter skatt i buffert
- Sätt av pengarna på ett sparkonto
- Utgå ifrån din egen situation
- En för liten buffert kan bli kostsamt på kort sikt
- En för stor buffert kan bli kostsamt på lång sikt
- När du har en lagom stor buffert kan du spara till roligare saker!
