Vanliga bedrägerier och hur du skyddar dig

Handelsbanken.se

Nätfiske – phishing

Phishing sker oftast via mejl eller chatt där bedragare utger sig för en känd aktör för att stjäla personliga uppgifter. De försöker även få dig att klicka på länkar eller filer som sprider ransomware.

Skydda dig mot phishing:

  • Lämna aldrig ut personlig information via mejl, chatt eller online.
  • Var vaksam om du ombeds att agera snabbt.
  • Kontrollera avsändarens e-postadress eller webbadress noggrant innan du klickar vidare.

En kvinna som pratar i sin mobiltelefon.

Telefonbedrägeri – vishing

Vishing är en form av bedrägeri som sker via telefon. Bedragaren ringer och utger sig för att vara en välkänd aktör. Bedrägeriet kan se ut som så att bedragaren skapar en påhittad nödsituation som att ett säkerhetsintrång har skett eller att ett lån har tagits i ditt namn. Detta för att få dig att lämna ut koder, signera betalningar eller installera ett fjärrstyrningsprogram.

Skydda dig mot vishing:

  • Lägg på luren direkt om någonting känns obekvämt.
  • Kontrollera uppgifterna genom att själv ringa upp företaget i fråga. Ring alltid på telefonnummer som du själv söker upp.
  • Utför eller signera aldrig betalningar på uppmaning av annan och lämna aldrig ut dina personliga koder.

Handelsbanken.se

Sms-bedrägeri – smishing

Smishing är en typ av bedrägeri som sker via sms. Bedragaren skickar ett meddelande för att få dig att ringa ett bedrägligt telefonnummer eller klicka på en länk för att installera skadlig programvara. Det brukar handla om varningar, leveranser, påstådda vinster eller andra lockande budskap.

Skydda dig mot smishing:

  • Var skeptisk mot oväntade sms som kräver omedelbar åtgärd.
  • Kolla länken noggrant innan du klickar, var misstänksam mot långa länktexter.
  • Kontakta företaget via ett telefonnummer du själv söker upp.

Fler bedrägerier

Investeringsbedrägeri

Brukar vanligtvis börja med en annons på nätet som gör reklam för attraktiva investeringar, vanligtvis i kryptovalutor. Bedragaren vill få dig att ange dina kontaktuppgifter och därefter blir du kontaktad av en falsk rådgivare som erbjuder dig en orimlig investering. Kontakten brukar vara intensiv och du övertalas att investera allt större summor över tid. Efter att bedrägeriet avslöjats kan du bli kontaktad på nytt av någon som påstår sig företräda lurade investerare för att få dig att betala ännu mer.

Så skyddar du dig:

  • Var skeptisk mot erbjudanden som verkar för bra för att vara sanna.
  • Gör alltid noggranna efterforskningar kring placeringen och företaget innan du investerar.
  • Kontakta banken eller polisen om du misstänker något.

Romansbedrägeri

Startar ofta via dejtingsiter, appar eller sociala medier där du får kontakt med någon som utger sig för att vara din stora kärlek eller en ny vän. Samtalen blir snabbt intensiva och djupa. Efter en tid påstår sig bedragaren ha hamnat i ekonomiska svårigheter och behöver akut hjälp. Du ombeds skicka pengar som sällan skickas direkt till personen utan till olika ombud eller partners. Ibland kan du till och med övertalas att ta lån för att hjälpa till att lösa situationen. 

Så skyddar du dig:

  • Var skeptisk mot nya intensiva relationer där begäranden om akut ekonomisk hjälp förekommer.
  • Skicka aldrig pengar till personer du nyss inlett en relation med över nätet.
  • Kontrollera att personen du pratar med finns på riktigt genom att exempelvis göra namn- och bildsökningar på nätet.

Mamma- och pappabedrägeri

I dessa fall blir du oftast kontaktad via sms av någon som utger sig för att vara ditt barn eller barnbarn. I sms:et, som alltid kommer från ett nytt telefonnummer, kan det stå att barnet har tappat sin mobil och därför behöver hjälp med en brådskande betalning.

Så skyddar du dig:

  • Var försiktig vid oväntade sms om brådskande betalningar.
  • Kontrollera alltid med ditt barn via kontaktuppgifter du har sedan tidigare.
  • Skicka aldrig pengar förrän du är helt säker på att det är rätt person du pratar med.

Penningmålvakter

En penningmålvakt är en person som, ofta ovetande hjälper till att tvätta pengar. Det kan ske genom att du lockas med ersättning eller tvingas att ta emot, plocka ut eller föra vidare pengar. När du tar emot pengar, ombeds du att göra en överföring till ett annat konto. I utbyte erbjuds du en provision eller annan ekonomisk ersättning. Det är särskilt vanligt att barn och ungdomar utnyttjas som penningmålvakter.

Så skyddar du dig:

  • Ta aldrig emot pengar på uppdrag av någon okänd person.
  • Prata med barn och unga om vad det innebär samt vilka konsekvenser det kan få.

  • Lämna aldrig ut bankuppgifter om du inte är helt säker på hur uppgifterna ska användas.

Frågor och svar