Bedrägerier mot företag blir allt vanligare. Det är viktigt att du är uppmärksam om någon kontaktar dig och ber dig logga in, uppge koder eller andra känsliga uppgifter. Inloggning ska alltid ske på ditt eget initiativ. Om du misstänker att någon kommit över företagets inloggningsuppgifter måste du spärra dessa omedelbart.
Inom Sverige: 020-41 12 12
Från utlandet: +46 8 411 21 22
Här hittar du information om olika bedrägerier som är vanliga just nu riktade mot dig som företagskund.
Tänk på att ditt BankID är en id-handling på samma sätt som ditt körkort eller pass. Om du förlorat ditt inloggningskort eller om du misstänker att någon kommit över din kod måste du spärra.
I Sverige: 020-41 12 12
Från utlandet: +46 8 411 21 22
Om du misstänker att företaget utsatts för ett bedrägeri eller ett försök till bedrägeri måste du omedelbart kontakta oss och göra en polisanmälan.
I Sverige: 0771-77 88 99
Från utlandet: +46 771-77 88 99
Om du förlorat ditt Business Card, Business Debit eller misstänker att någon kommit över kortuppgifterna måste du omedelbart spärra kortet.
Inom Sverige: 020-41 12 12
Från utlandet: +46 8 411 21 22
Det är viktigt att du är uppmärksam när du ska logga in i internetbanken. Falska inloggningslänkar sprids just nu via mejl, Sms och sökresultat på nätet. Skulle du klicka på en sån länk riskerar du att lämna över dina inloggningsuppgifter till en bedragare.
Om du råkat ut för något när du försökt logga in på Handelsbanken, kontakta oss direkt på 0771-77 88 99.
En viktig del i att skydda företaget från att råka illa ut är att hålla sig uppdaterade över aktuella bedrägeritrender och se till att personalen är medvetna och uppmärksamma på dessa. Det är viktigt att regelbundet prata om vilka hot och risker som finns och hur ni bäst hanterar dessa.
Du hittar mer information om bedrägerier och andra säkerhetshot via länkarna nedan.
Använd alltid de senaste versionerna av operativsystem, webbläsare, säkerhetsprogram och app för BankID. Ladda bara ner appar från officiella app-distributörer som exempelvis Apples App Store och Googles Play Store. Använd ett uppdaterat antivirusprogram och gärna en brandvägg. Godkänn aldrig installation av okända program. Öppna aldrig bifogade dokument eller länkar i misstänkta mejl, vilket annars kan leda till att skadlig programvara installeras.
Logga ofta in för att kontrollera transaktionerna via företagets kort. Om du upptäcker okända köp måste kortet omedelbart spärras. Låna inte ut kortet och lämna aldrig ifrån dig uppgifter om ditt kort, kortnummer eller koder.
I Sverige: 020-41 12 12
Från utlandet: +46 8 411 21 22
Spärra obehörig adressändring är en e-tjänst hos Skatteverket som gör att du kan förhindra att någon obehörig ändrar din adress. Med hjälp av e-tjänsten väljer du att Skatteverket endast ska godkänna adressändringar som görs med e-legitimation, för att minska risken att någon använder dina personuppgifter för bedrägerier och id-kapning.
Uppge aldrig koder från kortläsaren och använd aldrig BankID på uppmaning av någon annan. När du använder dessa tjänster ska det alltid vara på ditt eget initiativ. Om du misstänker att någon kommit över dina inloggningsuppgifter eller att du drabbats av bedrägeri måste du omedelbart spärra ditt BankID och inloggningskort.
I Sverige: 020-41 12 12
Från utlandet: +46 8 411 21 22
Läs mer på Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) webbplats om grundläggande praktiska råd och rekommendationer om informationssäkerhet och hur ett litet företag kan bli bättre rustat att möta it- och internetrelaterade risker.
Phishing (nätfiske) är ett av de vanligaste tillvägagångssätten för bedragare att stjäla känsliga uppgifter. Det är också ett vanligt sätt att installera skadlig kod eller programvara i din dator eller mobiltelefon. Oftast börjar det med ett mejl där du luras att klicka på en länk eller öppna en bifogad fil. Tänk på detta när du tar emot misstänkta mejl och var alltid försiktig när du surfar på okända webbplatser.
Skydda dig själv och dina konton genom att se till att dina lösenord inte utnyttjas av obehöriga vid till exempel bedrägerier. Tänk på att alltid använda starka lösenord som är svåra att lista ut och inte samma lösenord på flera ställen.
Lita inte på att någon som kontaktar dig är från din bank eller en leverantör bara för att personen säger det. Känner du dig osäker, be att få motringa och kontrollera att uppgifterna stämmer. Uppge aldrig koder eller annan information som rör dina banktjänster för någon.
Se regelbundet över företagets fullmakter, beloppsbegränsningar och ha flera personer involverade i att godkänna betalningar. Rensa alltid bort behörigheter för tidigare anställda som inte längre jobbar kvar på företaget.
Bluff-faktura, eller fakturabedrägeri, är ett samlingsbegrepp för ett krav på betalning för en vara eller tjänst som du aldrig beställt eller fått levererad. Du kan också luras till att teckna avtal genom brev och mejl som ser ut att komma från myndigheter. Svensk Handel har en varningslista över kända företag som sänder bluff-fakturor.
Varningslistan Öppnas i nytt fönster
Om du får en bluff-faktura:
Läs mer på Polisens webbplats
När du handlar på internet kan du välja mellan flera betalningssätt. Handelsbanken tillhandahåller kortbetalning och direktbetalning.
Tänk på att:
Undersök först att det är en seriös aktör innan du handlar, exempelvis att företagets kontaktuppgifter finns på webbplatsen.
Se upp för betaltjänster med extern part som mellanhand
Ett relativt nytt sätt att betala är att använda en annan extern part som mellanhand (en så kallad Overlay Service Provider) mellan dig och banken. Mellanhanden utför betalningen i ditt namn. När du uppmanas att använda dina inloggningsuppgifter utför du inte bara betalningen, du ger också mellanhanden full insyn i din internetbank, utan att du kanske är medveten om det.
Handelsbanken har inte avtal med någon Overlay Service Provider eftersom vi anser att det innebär en risk för dig att lämna ut dina personliga koder. En oseriös aktör skulle kunna missbruka dem, men även en seriös aktör kan brista i att skydda dina uppgifter. Du som kund ansvarar för dina personliga koder och den ekonomiska skada det i värsta fall kan leda till ifall dina uppgifter kommer i orätta händer.
En ID-kapning innebär att någon använder din identitet för att köpa varor, teckna abonnemang eller ta lån i ditt namn. Det kan se både i fysisk och elektronisk form, via till exempel ett falskt eller stulet pass, eller via ett BankID.
Tänk på att:
För att skydda din identitet är det viktigt att du bara lämnar ut ditt personnummer när det är absolut nödvändigt. Kontrollera alltid kreditupplysningar och fakturor så att det är krediter som du själv har tagit. Annars kontakta säljföretaget direkt. Använd en låsbar brevlåda hemma istället för en öppen brevlåda för att minska risken för brevstöld och ha alltid dina inloggningsuppgifter, så som kortläsare, inloggningskort och koder, under kontroll. Det är bara du själv som ska kunna använda tjänsterna.
Var även försiktig med vilken information du lägger ut på internet och sociala medier, särskilt om du är bortrest. Använd inte samma lösenord för till exempel sociala medier eller om du har flera mejladresser. På så sätt gör du det svårare för en bedragare att ta över alla dina konton. Läs mer på Polisens webbplats.
Phishing går ut på att en bedragare försöker "fiska" fram känslig information från dig via e-post, telefon eller sociala medier.
E-post
Handlar vanligtvis om att någon skickar ett e-post till dig som ser ut att komma från exempelvis din bank. Bedragaren försöker sedan lura av dig uppgifter för inloggning till din internettjänst. Ingen bank begär sådana uppgifter av dig. Speciellt inte via e-post.
Telefon och sms
Du blir kontaktad av någon som utger sig för att representera ett företag som du känner till. Det kan exempelvis handla om ett supportföretag som vill hjälpa dig med ett problem som de säger att du har på datorn, som virus. Fenomenet kallas falsk support. Med hjälp av samtalsteknik försöker de lura av dig lösenord, svarskoder eller kortnummer. Seriösa företag kontaktar inte kunder på detta sätt.
Sociala nätverk
På sociala medier tar vi ofta för givet att det är våra vänner vi pratar med, men har vi otur så kan det vara någon helt annan. Det är inte ovanligt att personer får sina konton på sociala medier kapade och att bedragaren sedan försöker lura deras vänner på svarskoder så att de kan logga in i Internettjänsten. Skulle en av dina vänner fråga dig om svarskoder eller kortnummer så är sannolikheten stor att det inte är din vän som ställer frågan.
Läs mer på Polisens webbplats
Polisen.se Öppnas i nytt fönster
Tänk på att:
Handelsbanken kommunicerar med dig via vår e-brevlåda här i Internettjänsten. Vi tar aldrig kontakt med dig på exempelvis telefon, för att be dig om konfidentiell information. All sådan information hanteras via personlig kontakt på ditt bankkontor.
Låt aldrig någon fjärrstyra din dator. Får du e-post i Handelsbankens namn med frågor om dina inloggningsuppgifter ska du inte svara på det eller klicka på länkar som kan finnas i meddelandet.
Använd aldrig länkar till Handelsbanken som du får via e-post eller sms. Skriv istället hela adressen, det vill säga www.handelsbanken.se, direkt i webbläsaren.
Får du e-post i Handelsbankens namn med frågor om dina inloggningsuppgifter ska du inte svara på det eller klicka på länkar som kan finnas i meddelandet. Vidarebefordra istället mejlet i sin helhet till oss:
Företagets kort eller kortuppgifter kan hamna i orätta händer på flera sätt. Det vanligaste är att uppgifterna stjäls i samband med att du handlar på en webbsida som blivit kapad.
Genom så kallad skimming kan en bedragare kopiera informationen på kortets magnetremsa eller läsa av den inpräglade informationen på kortet när kortet används. Skimming kan ske på alla platser där man kan använda kort så som uttagsautomater, bensinstationer, i butiksterminaler och andra ställen som använder kortläsare.
Tänk på att:
Lämna inte ifrån dig ditt kort på restauranger eller på hotell, och kontrollera när du använder en betalterminal så att den inte ser konstig eller manipulerad ut.
Stäng ditt kort för köp i utlandet och på internet när du inte använder det för den sortens köp.
Logga ofta in och håll koll på dina kontoutdrag efter misstänkta transaktioner.
Läs mer på Polisens webbplats
Ett virus eller en trojan är ett program som innehåller skadlig kod. Bedragaren vill via viruset eller trojanen stjäla personliga uppgifter från din dator, surfplatta eller mobil. Vissa trojaner gör så att bedragaren kan ta kontroll över din dator via internet, utan att du vet om det. Virus kan spridas via e-post när du får en bifogad fil skickad till dig.
Tänk på att:
Använd ett uppdaterat antivirusprogram. Öppna inte länkar och bifogade filer som du får via e-post eller sms om du inte vet vad de innehåller. Svara heller inte på meddelanden om avsändaren är okänd.
Var uppmärksam på om inloggningssidan till Handelsbankens Internettjänst ser annorlunda ut. Det kan vara ett tecken på att din dator är angripen och att du i själva verket hamnat på en annan sida än Handelsbankens.
Modifiera inte operativsystemet på din mobil genom att exempelvis genomföra en så kallad jailbreak, då du låser upp Apples mjukvaruspärrar och får tillgång till hela iOS-enhetens filsystem. Virus och trojaner kan följa med i de appar du sedan laddar ner.