Vid årsskiftet trädde nya EU-regler i kraft som skärper kraven på hållbarhetsrapportering. Regelverket CSRD, som står för Corporate Sustainability Reporting Directive, omfattar till en början bara stora företag, men de kommande två åren utökas omfattningen och många företag kommer även att påverkas indirekt.
– Redan under 2024 kan större bolag begära in information om hållbarhet från sina underleverantörer. Som leverantör gäller det då att ha koll på sin data, säger Adam Ersmark, som är hållbarhets- och CSRD-specialist på Handelsbanken.
Mer omfattande rapportering
Det finns redan krav på att företag över en viss storlek ska hållbarhetsrapportera, men med det nya EU-direktivet CSRD och de tillhörande standarderna ESRS, blir hållbarhetsrapporteringen betydligt mer omfattande. Den nya information som ska rapporteras berör bland annat affärsmodell, strategi och vilken påverkan företaget har. Rapporten ska vara en del av årsredovisningens förvaltningsberättelse och granskas av en extern revisor.
– Det är mycket data som ska redovisas. Bland annat blir kraven på rapportering av klimatutsläpp ganska omfattande, säger Adam Ersmark.
Det räcker inte med att rapportera sina egna utsläpp, företag ska även redovisa de utsläpp som hela värdekedjan orsakar. Även sociala aspekter ska rapporteras. I förlängningen kommer många svenska företag att beröras av de nya kraven, direkt eller indirekt.
Krav att mäta utsläppen
Syftet med hållbarhetsrapporteringen är att den ska bli lika enkel att förstå och jämföra som den finansiella informationen.
– Europa siktar på att bli den första klimatneutrala kontinenten och för att åstadkomma det måste vi omdirigera investeringar till hållbara och koldioxidsnåla lösningar. Och då måste det finnas tillförlitlig och jämförbar information som investerare kan fatta välgrundade beslut på, förklarar Adam Ersmark.
Vilka företag berörs?
Först ut att påverkas av det nya CSRD-direktivet är börsnoterade storbolag med fler än 500 anställda. Från 2025 omfattas andra större bolag och från 2026 omfattas även små och medelstora företag som är börsnoterade.
För mindre företag som inte berörs av kraven kommer effekten troligen att märkas när kundföretag som ska rapportera börjar efterfråga information.
– Alla företag behöver ha god kännedom om vad hållbarhetsrapporteringen innebär, och se över sina rutiner. Mäter man inte redan sina utsläpp av växthusgaser så kan det vara en bra idé att börja med det nu. Att denna typ av information finns tillgänglig kan bli en förutsättning för att fortsätta som leverantör till större bolag, säger Adam Ersmark.
Viktig fråga att prioritera
Rent konkret handlar hållbarhetsredovisningen om att samla in data och mäta exempelvis energianvändningen i företaget och utsläppet från företagsbilarna. Under nästa år kommer Handelsbanken att lansera ett digitalt verktyg som hjälper kunder att få koll på sitt koldioxidutsläpp.
När det gäller sociala aspekter kan det vara bra att se över vilka styrdokument som finns på plats, både för egna anställda och för underleverantörer. Vilka rättigheter har arbetstagare? Finns det kollektivavtal?
Större utmaning för globala företag
Ju mer globalt företaget är i både produktion och försäljning, desto större kan utmaningarna bli med att få in den information som krävs. Men även om det känns krångligt är det viktigt att prioritera. För det är inte bara EU som kommer att ställa större krav på rapportering av hållbarhetsarbete framöver, framhåller Adam Ersmark.
– Att jobba med hållbarhetsfrågor blir alltmer strategiskt. Vill man fortsätta att vara relevant för sina kunder behöver man fundera över hur man som företag kan bidra till ökad hållbarhet. Eftersom det kommer att bli allt viktigare är det bra att få det på plats, avslutar Adam Ersmark.