I början av sommaren hade vi i stora delar av Sverige en lång period med värme och sol. Media började varna för en upprepning av den rekordvarma och torra sommaren 2018. Så blev det som bekant inte. I stället parkerade sig ett högtryck längre ner i Europa, och vi i Norden fick en ovanligt blöt och kall sommar.
Men faktum är att väderprognoserna blivit allt bättre de senaste årtiondena, utom kanske för regnskurar på sommaren vilket vi svenskar råkar bry oss extra mycket om. Enligt SMHI är deras prognoser ett dygn framåt rätt mer än 80 procent av tiden vad gäller temperatur och vind, och mer än 90 procent för nederbörd. Enligt Världsmeteorologiska organisationen WMO är en femdygnsprognos idag lika tillförlitlig som en tvådygnsprognos för bara 25 år sedan.
Mängden data växer exponentiellt
Att väderprognoserna blir allt bättre beror på flera saker. Meteorologerna samlar in mycket mer, och mer exakt, data. De har bättre beräkningsmodeller och snabbare datorer, och de samarbetar allt mer globalt.
Samma utveckling har skett på finansmarknaderna. Mängden data om världens ekonomier, företag och finansmarknader växer exponentiellt. Det som kallas ”alternativ” data har vuxit särskilt snabbt de senaste åren. Några exempel är data från mobiltelefoner för att följa pandemins utveckling, data från kreditkort som mäter vår shopping och data från fartygs rörelser som visar hur världshandeln utvecklas, allt i realtid. Precis som meteorologerna har finansanalytikerna allt bättre beräkningsmodeller, snabbare datorer och globala samarbeten. Ändå har de svårt att göra tillförlitliga prognoser. Varför?
En avgörande skillnad mellan väderprognoser och ekonomiska/finansiella prognoser är att vädret följer fysikens lagar. Att det ändå blir fel i väderprognoserna ibland beror på att den insamlade datan var fel, att modellerna inte är 100 procent korrekta eller helt enkelt på att insamlade värden avrundats för att datorerna ska räkna snabbare.
Ekonomin och finansmarknaden däremot följer inte fysikens lagar. Samband som experterna trodde var stabila kan ibland upphöra eller vändas till sin motsats. Ett bra exempel är inflationsuppgången som började för två år sedan och som då avfärdades som tillfällig av de flesta centralbanker och makroekonomer. Under årtionden hade problemet snarare varit att inflationen var för låg, inte skulle en pandemi och lite stimulanser kunna ändra på det?
En annan skillnad mellan vädret och ekonomin är att vädret inte bryr sig om vad meteorologerna säger. Om däremot ekonomerna förutspår en konjunkturnedgång, då kan centralbankerna sänka räntan och politikerna stimulera så att det inte blir någon lågkonjunktur. Eller så blir konsumenterna och företagen så uppskrämda att det slutar med en nedgång som är ännu värre än prognosen. Och förväntningar om en avmattning kan leda till lägre marknadsräntor, som i sin tur stimulerar ekonomin. Ett av syftena med ekonomiska prognoser är att förebygga ekonomiska problem, i den mån det är möjligt. Så en prognos som slår fel kan faktiskt vara användbar ändå.
Även en liten händelse kan få stor påverkan
Men det finns också likheter mellan väderprognoser och ekonomiska prognoser. Till exempel kan båda uppträda kaotiskt. En till synes liten förändring i utgångsläget kan orsaka en stor förändring någonstans långt borta i tid och rum. Meteorologen Lorenz lanserade begreppet ”Fjärilseffekten” 1972: En fjäril som slår med vingarna kan orsaka en tornado flera veckor senare.
Fjärilseffekten förklarar varför det inte ens med superdatorer och fantastiska beräkningsmodeller går att förutspå vädret mer än cirka två veckor framåt. Små fel i modellerna växer allt snabbare ju längre prognosen är, och ett par veckor fram finns inte mycket prognosvärde kvar. Det är därför man inte ska lita på prognoser som redan i maj utlovar en varm och solig sommar.
På finansmarknaderna är det tvärtom. Det är lättare att förutspå den breda aktiemarknadens avkastning på 10-20 års sikt än om börsen kommer gå upp eller ner i morgon. På riktigt lång sikt består börsens avkastning av utdelningar och vinsttillväxt, som brukar vara relativt stabila. Och köper man en obligation får man en avkastning som motsvarar räntan.
På kortare sikt svänger både aktie- och ränteplaceringar i takt med att marknadens värdering förändras. På längre sikt avtar den effekten och det är istället utdelningar och vinsttillväxt, respektive räntan, som avgör avkastningen. Så länge det inte blir hyperinflation, revolution eller statsbankrutt förstås.
Även i den ekonomiska världen kan en liten händelse få stor påverkan. En enda utebliven order kan vara det som tvingar ett företag att ta in mer pengar och skapa oro på aktiemarknaden. En dålig natts sömn för en centralbankschef kan leda till en misslyckad presskonferens och oro på räntemarknaden. Politiker, myndighetschefer och företagsledare är också människor, och deras agerande kan ha stor påverkan på ekonomin och marknaden, och därmed kullkasta de mest välunderbyggda prognoser.
En prognos som slår fel kan vara användbar ändå
En annan likhet mellan väder- och ekonomiska prognoser är att det är en fördel att göra flera beräkningar. Meteorologer arbetar allt mer med så kallade ensembleprognoser. Det innebär att man gör om samma beräkning flera gånger, med små ändringar i datan eller i metoden. Ibland kan små förändringar i antagandena göra att långtidsprognoserna blir helt olika. Sedan kan man ta ett medelvärde av alla prognoser, eller beräkna osäkerheten kring det mest troliga utfallet. På så vis får man en uppfattning om risken för att prognosen slår fel.
Prognoser kan vara värdefulla, både när det gäller väder och finansmarknader. De kan ge oss viktiga insikter, och hjälpa oss hantera risker. Men de är alltid osäkra. Det bästa man kan göra är att förbereda sig för olika utfall. Det finns som bekant inga dåliga väder, bara dåliga kläder.
Text: Mats Nyman, placeringsstrateg, Handelsbanken
