Under 2023 fick många sparare en låg avkastning när börsen var svag. Ändå har skatten för den som har sina placeringar på investeringssparkonto, ISK, blivit högre under 2024. Det beror på att de tillgångar du har i denna sparform schablonbeskattas, varje år. Du betalar alltså skatt oavsett om placeringarna på kontot går upp eller ner i värde under ett enskilt år, och oavsett vilka utdelningar eller kuponger du får.
Skatten för kommande år bestäms utifrån vad statslåneräntan är den sista november. Schablonskatten på ISK för 2024 är 1,086 procent (30 procent av 2,62 procent plus en procentenhet).
På en vanlig värdepappersdepå, eller för fonder på vanligt fondkonto, betalar du istället 30 procent skatt på de kapitalinkomster som uppkommer när du väljer att sälja av de vinster du gjort. Samtidigt kan du dra av förluster. För fonder på vanliga fondkonton måste du dessutom betala den så kallade ”fondskatten” som är 0,12 procent per år.
När lönar det sig att spara i ISK?
Eftersom vi redan vet skatten för ISK nästa år kan vi beräkna brytpunkten för när det lönar sig att spara på ISK det kommande året. Lite förenklat är det när din avkastning överstiger drygt 3,6 procent. Om du sparar i fonder blir brytpunkten något lägre, eftersom du slipper ”fondskatten” när du sparar på ISK. Men om det lönar sig just för dig beror såklart på vilken avkastning du faktiskt får (alla placeringar går ju inte som väntat), och även på många andra saker, som hur ofta du köper och säljer fonder eller aktier, hur du realiserar vinster och förluster, samt storleken på eventuella räntekostnader för bostadslån med mera, eftersom kapitalvinster kan kvittas mot dessa.
Ett kort svar är att aktier och aktiefonder, som kan förväntas ge en långsiktig avkastning på kanske 7-8 procent, passar bra på investeringssparkonto även nästa år. Högavkastande ränteplaceringar likaså. Det lite längre svaret är inte fullt så enkelt, och det av flera skäl.
När du sparar långsiktigt kan det vara fördelaktigt att slippa betala den årliga schablonskatten på ISK, då du gynnas av den så kallade ränta på ränta-effekten. Ju längre tid du sparar, ju mindre du omsätter dina placeringar och ju högre statslåneräntan är, desto mer fördelaktigt blir sparande utanför ISK.
Om du sparar på riktigt lång sikt, till exempel till pensionen, och den avkastning du får är högre än ungefär fyra procent, blir det därför inte någon större skillnad efter skatt, vilket du kan se i diagrammet nedan. Skulle avkastningen bli lägre än så, är sparande utanför ISK betydligt mer fördelaktigt. Den som är långsiktig bör därför kanske inte ha allt sitt sparande på ISK.
Många som är aktiva i sitt sparande, och som omsätter portföljen ofta, har lockats till ISK för att slippa deklarera, och för att skatten på vinster varit begränsad till en låg schablonskatt. Nu när schablonskatten blir högre är valet inte längre lika självklart. De låga räntorna gjorde ju inte bara att skatten blev låg, de pumpade också upp börsen. När räntorna är högre blir konkurrensen om kapitalet större och det är inte självklart att börsen stiger kraftigt år efter år. Då är det en nackdel att inte kunna dra av förlustaffärer, utan tvingas betala schablonskatt trots svag avkastning.
Text: Caroline Bragner, privatmarknadschef, Handelsbanken Norrköping och Mats Nyman, placeringsstrateg, Handelsbanken.
Artikeln publicerades ursprungligen i Fokus Placeringar nr 9, november 2023.
