Högre skatt på ISK – så sparar du smart

Skatten på ISK har stigit igen 2024, på grund av högre räntor. Är sparformen fortfarande intressant? Och vad ska du tänka på?

Artikeln publicerades ursprungligen i Fokus Placeringar nr 9, november 2023

Under 2023 fick många sparare en låg avkastning när börsen var svag. Ändå har skatten för den som har sina placeringar på investeringssparkonto, ISK, blivit högre under 2024. Det beror på att de tillgångar du har i denna sparform schablonbeskattas, varje år. Du betalar alltså skatt oavsett om placeringarna på kontot går upp eller ner i värde under ett enskilt år, och oavsett vilka utdelningar eller kuponger du får.

Skatten för kommande år bestäms utifrån vad statslåneräntan är den sista november. Schablonskatten på ISK för 2024 är 1,086 procent (30 procent av 2,62 procent plus en procentenhet).

På en vanlig värdepappersdepå, eller för fonder på vanligt fondkonto, betalar du istället 30 procent skatt på de kapitalinkomster som uppkommer när du väljer att sälja av de vinster du gjort. Samtidigt kan du dra av förluster. För fonder på vanliga fondkonton måste du dessutom betala den så kallade ”fondskatten” som är 0,12 procent per år.

När lönar det sig att spara i ISK?

Eftersom vi redan vet skatten för ISK nästa år kan vi beräkna brytpunkten för när det lönar sig att spara på ISK det kommande året. Lite förenklat är det när din avkastning överstiger drygt 3,6 procent. Om du sparar i fonder blir brytpunkten något lägre, eftersom du slipper ”fondskatten” när du sparar på ISK. Men om det lönar sig just för dig beror såklart på vilken avkastning du faktiskt får (alla placeringar går ju inte som väntat), och även på många andra saker, som hur ofta du köper och säljer fonder eller aktier, hur du realiserar vinster och förluster, samt storleken på eventuella räntekostnader för bostadslån med mera, eftersom kapitalvinster kan kvittas mot dessa.

Ett kort svar är att aktier och aktiefonder, som kan förväntas ge en långsiktig avkastning på kanske 7-8 procent, passar bra på investeringssparkonto även nästa år. Högavkastande ränteplaceringar likaså. Det lite längre svaret är inte fullt så enkelt, och det av flera skäl.

När du sparar långsiktigt kan det vara fördelaktigt att slippa betala den årliga schablonskatten på ISK, då du gynnas av den så kallade ränta på ränta-effekten. Ju längre tid du sparar, ju mindre du omsätter dina placeringar och ju högre statslåneräntan är, desto mer fördelaktigt blir sparande utanför ISK.

Om du sparar på riktigt lång sikt, till exempel till pensionen, och den avkastning du får är högre än ungefär fyra procent, blir det därför inte någon större skillnad efter skatt, vilket du kan se i diagrammet nedan. Skulle avkastningen bli lägre än så, är sparande utanför ISK betydligt mer fördelaktigt. Den som är långsiktig bör därför kanske inte ha allt sitt sparande på ISK.

Många som är aktiva i sitt sparande, och som omsätter portföljen ofta, har lockats till ISK för att slippa deklarera, och för att skatten på vinster varit begränsad till en låg schablonskatt. Nu när schablonskatten blir högre är valet inte längre lika självklart. De låga räntorna gjorde ju inte bara att skatten blev låg, de pumpade också upp börsen. När räntorna är högre blir konkurrensen om kapitalet större och det är inte självklart att börsen stiger kraftigt år efter år. Då är det en nackdel att inte kunna dra av förlustaffärer, utan tvingas betala schablonskatt trots svag avkastning.

Text: Caroline Bragner, privatmarknadschef, Handelsbanken Norrköping och Mats Nyman, placeringsstrateg, Handelsbanken

Spara långsiktigt

Investeringssparkontot infördes 2012. Under åren som följde föll räntorna kraftigt, vilket gett en låg beskattning på ISK. I de beräkningar vi gjort har ISK under de tolv år som gått gett lägre skatt för den som placerat på Stockholmsbörsen (om man sålt vid årsskiftet) alla år utom två, räknat med dagens regler. Men tanken med investeringssparkontot var att det skulle vara bekvämt och enkelt, inte ett skatteparadis. Och tittar vi längre bakåt i tiden skulle ISK ”bara” gett lägre skatt 14 av de föregående 24 åren, vilket är mer i linje med politikernas avsikt när ISK infördes.

Valet mellan ISK eller inte bör alltså inte göras utifrån vad du tror om räntan och börsen nästa år. Istället bör du tänka långsiktigt och utgå från din placeringshorisont och riskvilja. Om din placeringsstrategi med lite marginal kan förväntas ge en avkastning som över tiden är högre än räntan på statsobligationer plus en procent kan ISK vara lämpligt. Men om du är lite mer försiktig med dina placeringar är det faktiskt inte fel att ha placeringarna utanför ISK. Det gäller i synnerhet om du sparar på lite kortare sikt, eftersom det ökar risken för en svag eller negativ avkastning.

Du bör också se upp med att flytta tillgångar in och ut ur ISK. En flytt av tillgångar från en depå till ett ISK räknas skattemässigt som en försäljning, och du måste betala kapitalvinstskatt. Dessutom ökar alla insättningar på ett ISK schablonbeskattningen. Därför bör du inte heller flytta likvida medel ut och in på ISK onödigt ofta. Har du pengar på ISK som du inte vill placera i aktier just nu, kan du istället köpa en räntefond med låg risk. Ska pengarna omplaceras relativt snart kan ISK-kontot, som för närvarande ger en ränta på 1,5 procent, vara ett alternativ.

Rätt placering på rätt plats

För ditt långsiktiga sparande kan det faktiskt finnas ytterligare ett alternativ, med klart lägre beskattning än ISK: pensionsförsäkringar. Så har du hög lön och en möjlighet till löneväxling genom din arbetsgivare, eller kan göra avsättningar till pensionsförsäkringar om du inte har tjänstepension, då kan kapitalet växa betydligt snabbare än på ISK eller traditionell depå, även om det sedan inkomstbeskattas vid uttag (i många fall till en lägre skatt).

Om räntan blir hög och börsutvecklingen svag kommande år, då är det förmodligen bättre att ha sina aktieplaceringar utanför ISK, eller om du placerar på riktigt lång sikt så att ränta på ränta-effekten jobbar för dig. Men om räntan faller tillbaka och börsen går starkt, då är ISK det bästa valet. Vilket det blir går inte att veta. Så se till att ha rätt placering på rätt plats och sedan kan du alltid göra som vi ofta pratar om när det gäller placeringar: Sprid riskerna genom att använda båda alternativen. Välj både ISK och depå!

Vad passar dig?

Då passar ISK:

För dig som räknar med hög avkastning på dina placeringar
För dig som vill ha en enklare deklaration
För dig som inte vill behöva tänka på skatten när du tar köp- och säljbeslut

Då passar depå/fondkonto:

För dig som sparar med låg risk
För dig som är riktigt långsiktig
För dig som vill ha möjlighet till avdrag för eventuella förluster

Tips:

Tänk långsiktigt, utifrån din placeringshorisont och risknivån i dina placeringar
Flytta inte placeringar eller pengar fram och tillbaka mellan skattemiljöerna (ISK och depå/fondkonto)
Sprid riskerna – använd både ISK och depå/fondkonto

Du kanske också är intresserad av

Publicerad 9 januari 2024