Nyemissioner − så funkar det!

Under den senaste tiden har flera bolag offentliggjort nyemissioner. Att ge ut nya aktier för att få in mer kapital handlar i vissa fall om att finansiera en expansion eller ett uppköp, medan andra nyemissioner sker för att bolaget ska klara av en tuff ekonomisk situation som att lösa lån som förfaller eller täcka upp för en period med sämre likviditet. 

Ett besked om nyemission leder ofta till en negativ kursreaktion, i synnerhet om den sker för att återställa bolagets finanser. Inte minst har vi sett det vid den senaste tidens nyemissioner i finansiellt pressade bostadsutvecklare och fastighetsbolag, som Besqab och SBB (där emissionen av D-aktier tvingades dras tillbaka till följd av kursfallet).

Offensiva nyemissioner, som exempelvis att ta in kapital för att nå nya geografiska marknader eller göra förvärv, tenderar att vara något mer populära bland placerarna då dessa kan förväntas innebära högre vinster i framtiden. Studier visar att kursutvecklingen ofta är förhållandevis njugg även under året efter nyemissionen, men även här har bakgrunden betydelse.

Olika typer av nyemissioner

I Sverige är det vanligast med så kallade företrädesemissioner, där befintliga aktieägare ges företräde att teckna nya aktier i bolaget. För att försäkra sig om att nyemissionen blir lyckosam sätts emissionskursen en bra bit under den aktuella aktiekursen. De gamla aktieägarna får därmed en ”rabatt” på de nyemitterade aktierna. Det är därför viktigt för dig som aktieägare att antingen delta i nyemissionen eller att sälja teckningsrätterna. I annat fall går ”rabatten” förlorad, samtidigt som din ägarandel i bolaget minskar. Givet att teckningsrätterna utnyttjas för teckning så sker ingen utspädning av ägandet.

Under de senaste åren har det dock blivit allt vanligare med riktade emissioner, där kapitalet tas in från externa investerare. Fördelarna är att riktade emissioner är enkla och snabba att genomföra. Kritiken som ofta framförs är att de befintliga ägarna blir utspädda och får en mindre andel av bolaget. Samtidigt blir bolaget mer värt tack vare det nya kapitalet. Om emissionskursen är samma som aktiekursen är innehavet teoretiskt sett värt lika mycket som innan emissionen. Men normalt sker emissionen till några procents rabatt och om intresset att teckna är lågt eller emissionen stor kan rabatten vara uppåt 10 procent, vilket innebär en ganska stor utspädning för de gamla aktieägarna. Dessutom har ofta aktiekursen redan pressats ner av spekulationer eller vetskap om att en emission kommer att ske. 

Utöver att teckna aktier med företrädesrätt, kan man även ansöka om att få teckna nya aktier utan stöd av teckningsrätter. Om teckningskursen är lägre än befintlig aktiekurs kan det vara en bra affär. Antalet aktier som du kan få köpa enligt detta förfarande brukar dock vara begränsat. 

Hur går nyemissioner till?

Bolagsstämman eller bolagets styrelse fattar beslut om nyemission. Därefter startar teckningsperioden. Vid en företrädesemission får du automatiskt teckningsrätter (TR) inbokade på depån eller VP-kontot där du har aktierna. Teckningsrätterna ger dig sedan rätt att teckna nya aktier i bolaget under teckningsperioden. 

Vill du delta i nyemissionen behöver du acceptera erbjudandet enligt det besked som din bank eller mäklare skickar till dig. 

Om du inte vill delta, måste du sälja dina teckningsrätter för att undvika utspädning och värdeförlust. Efter teckningsperiodens utgång blir teckningsrätter som inte nyttjas nämligen ogiltiga och förfaller utan värde. Enligt de allmänna depåvillkoren tecknar Handelsbanken i normalfallet automatiskt för de rätter som finns i depån eller på ISK om inget svar inkommit.

Exempel på hur en nyemission kan gå till

Anta att en gammal aktie ger rätt till teckning av en ny aktie (emissionsvillkor 1:1) till teckningskursen 50 kronor. Givet att aktiekursen är 100 kronor innan rätten att erhålla teckningsrätter avskiljs kommer aktiekursen teoretiskt sjunka till 75 kronor ((100 kr + 50 kr) / 2) efter att dessa avskilts.

Du äger 100 aktier som var värda 10 000 kronor innan nyemissionen. Du får 100 teckningsrätter inbokade på din depå. För dessa teckningsrätter tecknar du 100 aktier för 50 kronor styck, det vill säga totalt 5 000 kronor. Vid den nya aktiekursen 75 kronor har du därmed 200 aktier värda 15 000 kronor efter nyemissionen.

Om du inte vill delta i emissionen behöver du sälja dina teckningsrätter för att de inte ska bli värdelösa. I vårt exempel har varje teckningsrätt ett teoretiskt värde på 25 kronor styck (75 kr – 50 kr). Efter emissionen och försäljningen av teckningsrätter har du därmed dina tidigare 100 aktier värda 7 500 kronor plus likviden från teckningsrättsförsäljningen om 2 500 kronor (100 x 25 kr). Det vill säga samma värde som ursprungligen, 10 000 kronor, men du äger nu en mindre andel av bolaget än tidigare.