Det svenska pensionssystemet bygger på livsinkomstprincipen, vilket innebär att nästan hela livets inkomster räknas och lönar sig för att få en bättre pension. Hur länge arbetar har därför en stor inverkan på hur stor din pension blir. En längre tid på arbetsmarknaden innebär oftast en högre pension, medan långa perioder av studier, arbetslöshet, föräldraledighet eller ett tidigare pensionering kan påverka din pension negativt.
Pensionen påverkas av senare inträde på arbetsmarknaden
Om du börjar arbeta sent, till exempel på grund av studier, påverkar det hur mycket du hinner tjäna in till din pension. Enligt Pensionsmyndighetens tumregler för pensionen innebär varje år som inträdet på arbetsmarknaden skjuts upp att pensionen minskar med ungefär 1-3% per månad. Detta beror på att pensionen baseras på hela livets inkomster, och färre år i arbetslivet innebär lägre intjänad pension. Dessutom är tidiga inbetalningar värda mer, då pensionspengarna kan växa under längre tid med ränta på ränta-effekten.
Om du till exempel börjar arbeta vid 25 års ålder istället för vid 23 år, kan din pension bli 2-4% lägre än om du hade börjat tidigare. För att kompensera skulle du behöva arbeta 6 månader längre i slutet av arbetslivet, för att få motsvarande pension. Om du istället börjar arbeta och tjäna in till pensionen först vid 28 års ålder behöver du arbeta 1 år och 9 månader längre för att få samma pension, annars kan den bli 10-13% lägre.
Hur påverkas pensionen av uppehåll i arbetslivet?
Det är vanligt att göra uppehåll i arbetslivet på grund av föräldraledighet, studier, arbetslöshet eller sjukskrivning. Dessa uppehåll påverkar din pension, eftersom du under dessa perioder inte tjänar in till din pension på samma sätt som om du arbetade.
Föräldraledighet
När du är föräldraledig påverkas pensionen på olika sätt, beroende på om du har tjänstepension och om din arbetsgivare tecknat kollektivavtal eller ej. Den förälder som tjänar minst får extra pensionsrätter för barnår, vilket minskar den negativa påverkan under barnets första fyra år. Om du är borta från arbetslivet under längre perioder minskar den intjänade pensionen, och du får ofta bara föräldralön under ett halvår.Studier
Om du studerar på heltid och inte arbetar samtidigt, minskar det antal år du tjänar in till alla delar av pensionen, men om du får studiemedel från Centrala Studiestödsnämnden (CSN) får du pensionsrätter till den allmänna pensionen. Dock kan studier leda till en högre lön senare i livet, vilket i sin tur kan öka din pension. Men ju längre tid du studerar utan att arbeta, desto större blir påverkan på din framtida pension.Arbetslöshet
Under perioder av arbetslöshet får du ingen inkomst och tjänar därmed inte in till den allmänna pensionen. Om du får arbetslöshetsersättning (A-kassa) får du dock pensionsrätter under tiden du får ersättning, men de blir ofta lägre än om du hade arbetat.
Att jobba längre ger högre pension
Enligt Pensionsmyndighetens tumregler minskar din pension med cirka 6-8 % för varje år du tar ut pension före riktåldern. Det beror dels på att du slutar tjäna in pengar till din pension, och dels att de sparade pengarna ska räcka under en längre tid.
Om du istället väljer att arbeta längre än riktåldern, kan du öka din pension rejält. Enligt Pensionsmyndighetens beräkningar ökar pensionen med 6-8 % för varje år du arbetar efter riktåldern. Även att arbeta något år deltid i slutet av arbetslivet ger en positiv effekt.
Istället för att sluta jobba helt väljer många att bli , och fortsätter jobba samtidigt som de tar ut en del av sin pension.