Här odlas maten som läker havet
Svensk tång gör underverk för både gom och miljö. Nordic Seafarm siktar på att bli störst i Europa – samtidigt som de renar havet med sin tångodling.
– Tång är bäst i klassen när det gäller klimatavtryck, säger vd Simon Johansson.
Nordic Seafarm föddes ur ett forskningsprojekt om odling av tång och makroalger vid Göteborgs universitet och KTH. Forskarna började få frågor från restauranger som ville få köpa närodlad tång – och för att möta efterfrågan startades Nordic Seafarm.
Bolaget grundades med två syften: dels att undersöka miljökonsekvenserna av tångodling, dels att testa om havsodling kunde bli en ny och växande näring i Sverige. Efter åtta år är svaret på den frågan ett tydligt ja.
– Vi satsar på att ta en ledande position inom tångodling i Europa. Förutsättningarna är bra här i Norden eftersom tången trivs i kallt vatten, säger Simon Johansson.
Tång har en viktig reningsfunktion i haven eftersom den minskar övergödningen genom att binda näringsämnen som kol, fosfor och kväve. Dessutom är det en regenerativ råvara.
– Vi anser att havet är en outnyttjad resurs. Havsodling kräver varken gödsling eller vattning, säger Simon Johansson.
Vill tiodubbla på tio år
Tången från Nordic Seafarm odlas utanför Fjällbacka på västkusten, där havet är friskt och näringsrikt – den övergödda Östersjön lämpar sig inte för odling av tång som ska ätas. Odlingsprocessen är ganska omfattande, det första steget sker under sommaren då man tar hand om sporer från tångplantor i ett labb och placerar ut dessa på ett rep. Repen ligger i bassänger eller badkar i ungefär en månad, och under den tiden fäster plantorna. Under hösten sätts repen ut i havet. Där växer tången i 5–6 månader, innan det är dags att skörda framåt vårkanten. Vid det laget har tången vuxit till två meter långa plantor.
Vill in i industriell produktion
Varje år skördar Nordic Seafarm ungefär 100 ton tång, och målsättningen är att vara uppe i 1000 ton om några år – en tiodubbling. Tången används i dagsläget framför allt som råvara på bättre restauranger, men potentialen är betydligt större. Förutom att tången är god att servera som delikatess kan den också användas som ingrediens i andra produkter, samt som råmaterial i förpackningar.
Målsättningen för Nordic Seafarm är att bredda användningen och få in tången som en ingrediens i industriell mattillverkning. Den kan exempelvis blandas in i bröd, hamburgare eller såser.
– Tången har en fin umamismak och ger bra näring. Den passar bra i asiatisk mat men det är också kul att blanda in tång i skandinavisk kost, som såser, röror och tångpesto.
Bästa rådet för hållbart entreprenörskap
Ett annat viktigt användningsområde väntas bli förpackningsindustrin. Tång är intressant som biomaterial, och bland annat i USA pågår tillverkning där tång används i bioplast.
I Sverige kan skärpta EU-krav kring hållbarhet bli en accelerator för att utveckla tångnäringen. Att använda tång som en ingrediens eller komponent i tillverkning ger en positiv påverkan på klimatavtrycket.
– Marknaden för tång är fortfarande liten, men vi tror att de EU-regleringar vi ser nu ger förutsättningar för ett språng.
Simon Johanssons råd till andra entreprenörer som vill driva ett bolag som verkar inom hållbart entreprenörskap är att det behöver finnas en kärnaffär där du både kan skapa funktionellt värde och hjälpa kunden att sänka sina klimatavtryck.
– Kan man hjälpa kunderna med bägge dessa saker kommer det att bli en lönsam affär, samtidigt som man stöttar kunderna i att nå sina klimatmål.
"Tång är bäst i klassen när det gäller klimatavtryck"
