Hur påverkas finansmarknad och placeringar av AI?
Sedan ChatGPT lanserades november 2022 har det pratats och skrivits mycket om AI, artificiell intelligens. Med hjälp av chattrobotar kan du får svar på nästan vilken fråga som helst och bildverktyg skapar nya konstverk utifrån dina instruktioner. Men vilka konsekvenser kan AI få på lite längre sikt för ekonomin, företagen och finansmarknaderna? Vi samlade tre av Handelsbankens experter för att diskutera ämnet.
Medverkande i samtalet: Anders Bergvall, makroekonom, Handelsbanken, Niklas Lundin, förvaltare, Handelsbanken Fonder och Mats Nyman, placeringsstrateg, Handelsbanken
Låt oss börja med ekonomin, som våra ekonomer fördjupat sig i i sin senaste konjunkturprognos.
Anders Bergvall: Vi bedömer att utvecklingen av AI kan förändra ekonomin dramatiskt på lång sikt, bland annat genom påverkan på såväl produktivitet som arbetsmarknad och inkomstskillnader. Dels kan den helt ersätta viss arbetskraft, dels kan den bli ett komplement som hjälper oss arbeta mer effektivt och vara mer kreativa. Men vi ser också att det kommer skapas nya yrken och arbetstillfällen, så någon massarbetslöshet ser vi inte. Internationella valutafonden IMF har gjort studier som visar att hela 60 procent av den amerikanska arbetskraften idag jobbar inom branscher som inte ens fanns på 40-talet.
Niklas Lundin: Jag håller med i mycket av den analysen. En anledning är att vi både talar om enorma investeringar som behöver göras, och att vi ännu inte riktigt vet på vilka sätt företag och individer kommer ta till sig och använda AI. Tittar vi exempelvis på utvecklingen av Excel eller smartphones så har båda lett till stora förändringar i vårt dagliga liv, i arbetet och hur vi tar till oss och analyserar information. Samtidigt är det svårt att isolera och mäta vilka produktivitetshöjande effekter de enskilda delarna gett.
Mats Nyman: AI gör det mycket billigare att producera och analysera information. Därför kommer priset på information att falla, precis som den gjorde när tryckpressen uppfanns och sedan med tidningar, radio, TV, och internet. Det är inte så att revisorer och finansanalytiker blev arbetslösa när kalkylarken uppfanns, tvärtom. AI gör att efterfrågan ökar eftersom informationen blir billigare och mer tillgänglig.
Mycket talar för att det kan blir stora produktivitetsvinster, i likhet med tidigare teknikrevolutioner. Men den största effekten på ekonomi och tillväxt kommer ta lite längre tid. IMF skattar att produktivitetseffekter kan bidra med 0,1-0,8 procent i global tillväxt per år på sikt. Det kanske låter lite, men har stor betydelse på lång sikt. Andra studier pekar på betydligt större effekter.
Mats Nyman: Ur ett demografiskt perspektiv kommer AI väldigt lägligt, den kan kanske kompensera för en minskande befolkning och arbetskraft framöver.
Hur påverkas bolagen?
Niklas Lundin: AI är i ett väldigt tidigt skede, och jag ser det som att vi nu bygger den infrastruktur som behövs för att kunna utveckla applikationer längre fram. Sedan får framtiden utvisa var den verkliga nyttan kommer. Idag är det just de bolag som är del i uppbyggnaden och genererar vinst som gått bra på börsen, som Nvidia, Broadcom och TSMC. Vi ser också att stora teknikjättar som Amazon, Microsoft och Google har musklerna att investera och bygga de datacenter som behövs för att drifta AI, till exempel i Sverige. AI ska inte ses isolerat utan som en del av den nödvändiga omvandling med automatisering, digitalisering och flytt ut i molnet som redan pågått ett tag, men nu accelererar.
Anders Bergvall: Om vi blickar tillbaka på tidigare teknikrevolutioner har det tagit flera decennier att få bredare genomslag. Som när elektriciteten och inte minst datoriseringen kom. Förutom stora investeringar krävs tillgång till energi på en helt annan nivå än idag , och anställda måste utbildas i den nya tekniken. Sannolikt behöver företagen även stöpa om sina affärsmodeller för att få ut de fulla produktivitetseffekterna, vilket leder oss att tro att effekterna kommer gradvis.
Mats Nyman: Den allt snabbare strukturomvandlingen i ekonomin gör också att vissa bolag gynnas och andra missgynnas. Alla bolag klarar inte av att ställa om och ta till sig det nya, det är en viktig sak att ha ögonen på som placerare. En annan erfarenhet från IT-bubblan vid förra sekelskiftet är vikten av att välja bolag som har en tydlig finansiering, då det krävs stora mängder kapital. Bolag som inte har råd eller som är beroende av att ta in kapital löpande är mer riskfyllda.
Niklas Lundin: Alla företag måste fundera på hur de ska använda AI i sina produkter och tjänster. Det handlar alltså om att försöka se in i framtiden, kunna visualisera och att vara beredd på snabba förändringar. Apple gjorde det tydligt på sin utvecklarkonferens för några veckor sedan när de visade hur AI framöver kan nyttjas på deras plattform för att hitta och sammanställa information på helt nya sätt. Du kommer till exempel troligtvis ställa frågor till en röststyrd och AI-uppgraderad Siri i framtiden istället för att använda appar på din iPhone. Det kommer att förändra användarupplevelsen dramatiskt.
Vilka är vinnarna på längre sikt, befintliga företag med kundrelationer, data, och gott om kapital? Eller är det uppstickarna man ska leta efter?
Niklas Lundin: Det är stor skillnad från hur det var när smartphones och internet kom. Då kunde mindre bolag skapa nischade applikationer och tjäna bra på det. Nu är det betydligt svårare för mindre bolag att konkurrera. AI är kapitalkrävande. Teknikjättarna står för en stor del av de investeringar som görs i forskning och utveckling, dessutom har de redan stora stabila kundbaser, och många som använder deras tjänster varje dag. Så min bedömning är att det är drakarna man ska äga ett tag till.
Även om konjunkturen skulle vika kommer det fortsätta investeras i digitalisering inom offentlig sektor, hälsovård och bygg, branscher som behöver öka flexibilitet och kostnadseffektivitet för att komma ikapp. Cybersäkerhet är en annan nisch där det investeras kraftfullt och där AI kommer att vara till stor hjälp.
Mats Nyman: Även på finansmarknaderna kommer det hända mycket. Redan idag finns det hedgefonder som använder AI för att snappa upp nyheter samt använda ostrukturerad data till analys och beslutsunderlag. De tar hjälp av tekniken både för att analysera och när de handlar. Att bearbeta enorma mängder information går blixtsnabbt, all information som publiceras i form av rapporter, vd-kommentarer med mera analyseras och får genomslag i aktiekurserna direkt. Det kommer bli ännu svårare att slå marknaden för enskilda investerare framöver. Alla stora bolag, och många mindre, kommer att bli ännu mer genomlysta och välanalyserade.
Hur använder ni AI i ert arbete idag?
Niklas Lundin: Vi använder AI i den dagliga förvaltningen på ett sätt som vi inte gjorde för bara några år sedan. Det gör att vi kan jobba mer effektivt. Vi får hjälp med analys och beslutsunderlag, men sedan måste man ha med sig att den informationen man får till stor del är tillbakablickade, så det är ännu viktigare att använda fantasin för att kunna göra bra bedömningar om framtiden. Det blir allt tydligare att man måste vara en långsiktig placerare för att kunna prestera bättre än marknaden som helhet.
Anders Bergvall: Vi kan nyttja AI för att få fram bra sammanfattningar av forskningsläget, och även för att läsa och söka i protokoll från till exempel penningpolitiska möten. Idag ser vi det mest som ett hjälpmedel. För att vara användbart till att kunna göra bättre prognoser behöver tekniken utvecklas. Men det är ingen tvekan om att det kommer att påverka vårt arbetssätt framöver.
Vad händer den närmaste tiden?
Niklas Lundin: Vi är förbi den initiala hypen och går in i ett lite lugnare tempo. I slutet på detta år eller början på nästa år väntar vi oss att det kan börja dyka upp tydliga tjänster, och då har vi en bättre bild av hur de kan användas och var det kan finnas en efterfrågan. Den senaste tiden har marknaden prissatt en stor skillnad mellan de som bygger infrastrukturen, där det är tydligt hur bolagen ska tjäna pengar, och mjukvarubolagen där vägen framåt är mer oklar och investerarna mycket mer försiktiga. Marknaden vill att företagen snabbt ska kunna tjäna pengar på sina investeringar, vilket blivit allt viktigare i en situation med normaliserade räntor där kapital kostar. Det är också en viktig anledning till att teknikjättarna har ett bra läge, de kan finansiera sin egen tillväxt.
Anders Bergvall: Energi kommer att vara en trång sektor, och det finns risk att elpriserna stiger vilket skulle kunna spä på inflationen. Samtidigt kan kostnadsutvecklingen i bolagen hållas i schack med ökad produktivitet. Vi bedömer att nettoeffekten blir att inflationen pressas ner något. Men det är inte säkert att räntorna följer med. Högre produktivitet brukar också leda till högre räntor.
Mats Nyman: Tekniken är ny, men slutsatserna för hur man bör placera är gamla. Sprid riskerna, för det går inte att förutspå exakt vilka vinnarna blir. Köp kvalitetsbolag, för många företag kommer inte att överleva. Och placera långsiktigt, för AI gör det ännu svårare än tidigare att slå börsen på kort sikt.
Den här artikeln har tidigare varit publicerad i Fokus placeringar 28 juni 2024.
"Tekniken är ny, men slutsatserna för hur man bör placera är gamla."
Mats Nyman, placeringsstrateg, Handelsbanken
