Risker för fastighetsägare
Kriminella nätverk som etablerar sig i det vanliga näringslivet är ett växande problem i Sverige, en utveckling som i hög grad påverkar fastighetsbolag.
– Det finns stora risker för fastighetsägare om man råkar få "en lus i pälsen", säger Ute Letzner, som är brottsförebyggande specialist på Ekobrottsmyndigheten (EBM).
Problemen kan handla om att narkotikahandel bedrivs i eller omkring lokalerna, att hyresgäster upplåter boende till svart arbetskraft, att verksamhet stör grannarna eller att ett bolag dumpar avfall och sedan försvinner.
Som hjälp för den som vill undvika att ingå avtal med oseriösa aktörer har branschorganisationen Fastighetsägarna tagit fram en checklista i samarbete med EBM. Listan innehåller en rad åtgärder för att förebygga att kriminella tar sig in i fastigheten. Finns det anledning till en djupare kontroll finns även en mer omfattande checklista från EBM.
– Följer man checklistan för fastighetsägare och kompletterar med vår checklista, då kommer man väldigt långt, säger Ute Letzner på EBM.
Tre viktiga åtgärder
Enligt David Eriksson, fastighetsjurist på Fastighetsägarna, är tre punkter ur checklistan särskilt viktiga: att göra en bakgrundskoll, att ange lokalens ändamål i kontraktet och att införa en äganderättsklausul.
1. Gör en bakgrundskoll
Det första man bör göra när man ska teckna avtal med en ny hyresgäst är att genomföra en bakgrundskoll. Kontrollen bör göras både på bolaget och på personerna bakom det.
– Kolla upp vad de har för andra bolagsengagemang och om det finns någon rättslig åtgärd noterad, säger David Eriksson.
Det finns många öppna databaser att använda, exempelvis Lexbase. Dyker något upp som avviker kan man söka vidare hos domstolar och hos Kronofogden. Gäller det restaurangverksamhet kan man ta kontakt med Miljö- och hälsoskyddsnämnden och länsstyrelsen.
– Det finns inget facit som listar misstänkta aktörer. Men det finns en hel uppsjö av information att hämta in från öppna källor på internet och från myndigheter, säger Ute Letzner.
2. Ange ändamålet i kontraktet
När verksamheten ska beskrivas i kontraktet har det tidigare varit vanligt att använda övergripande termer som affärsverksamhet, restaurang eller butik. En stark rekommendation är att i stället skriva ett betydligt snävare ändamål i avtalet.
– Det som står i avtalet avgör vilken makt hyresvärden har att påverka vilken verksamhet som bedrivs. Var så specifik som möjligt. Då behöver hyresgästen värdens godkännande vid en förändring, säger David Eriksson.
Även öppettider kan anges i hyresavtalet. Man kan också begränsa vilka produkter som får säljas.
– Exempelvis kan man skriva in att en butik inte får sälja produkter som har koppling till droger. För restauranger kan man ange en maximal ljudnivå.
3. Ta med en äganderättsklausul
En annan rekommendation är att ta med en klausul för äganderätt i avtalet. Det innebär att hyreskontraktet är bundet till bolagets ägare, i stället för till bolaget som juridisk person. Det ger hyresvärden rätt att avhysa om bolaget säljs och lokalavtalet överlåts i försäljningen, utan värdens tillstånd.
– Det blir lätt så att om någon får nej på att överta lokalen, då köper de bolaget i stället för att komma runt frågan. En äganderättsklausul är bästa sättet att förhindra det, säger David Eriksson.
Fastighetsägarna anser att denna klausul bör bli standard i lokalavtal.
– Det är bra att ta upp frågan vid ett nytt avtal, för i början av en hyresrelation är det oftast oproblematiskt att lägga in en klausul, säger David Eriksson.
Checklistor för tryggare lokaluthyrning
- Branschorganisationen Fastighetsägarna har tagit fram
för att undvika att få in kriminell verksamhet i fastigheten.
- Ekonomibrottsmyndigheten erbjuder en mer omfattande för noggrann granskning av bolagets samarbetspartners.
Fastighetsjuristen tipsar
