Att skapa egen solenergi lockar allt fler föreningar, och kan vara bra både för ekonomin och för klimatet. Men investeringar i solpaneler lönar sig inte alltid och en rad faktorer behöver tas med i beslutet.
– Det är viktigt att göra en ekonomisk kalkyl baserad på anläggningens hela livscykel för att se om det blir lönsamt, säger Nicklas Pettersson, som är styrelserådgivare på organisationen Bostadsrätterna.
Hur mycket sol kan föreningen fånga?
Takets förutsättningar är avgörande för om panelerna kan fånga tillräckligt med solenergi. Storlek, lutning och väderstreck spelar in. Finns det installationer på taket påverkar det också.
En annan faktor är takets underhållsbehov. Är en takrenovering planerad måste man räkna med kostnaden för att plocka ner solpanelerna, förvara dem och få dem på plats igen.
– Det är ganska mycket jobb med det och garantin bryts ofta när du plockar ner anläggningen. Säkerställ att taket inte behöver renoveras innan garantitiden på solcellsanläggningen har gått ut.
Bäst att nyttja elen själv
En sak som många bostadsrättsföreningar glömmer är att göra en hållfasthetsberäkning. Den avgör om taket klarar solpanelernas tyngd.
– Denna fråga kommer ofta inte upp från entreprenören förrän föreningen redan har bestämt sig, och då blir det en otrevlig extra kostnad.
Nicklas Pettersson rekommenderar att ta in en konstruktör för att göra en hållfasthetsberäkning tidigt i processen.
Många föreningar som installerar solceller ser även över möjligheten att införa IMD (individuell mätning och debitering) för att kunna sälja vidare överskottselen till sina medlemmar. Det ger ofta en bättre lönsamhet i anläggningen.
– Då blir föreningen dessutom momsskyldig och kan göra momsavdrag för installationen av solpaneler, förklarar Nicklas Pettersson.
Att sälja överskottsel tillbaka till nätägaren är också möjligt, men ger vanligtvis inte samma lönsamhet.
Kan hålla i 30 år
När det gäller den ekonomiska analysen finns det flera sätt att räkna. Payback-metoden är vanligt förekommande, där tittar man på hur lång tid det tar innan investeringen är återbetald. Nicklas Petterssons rekommendation är att man i stället gör en livscykelberäkning, och räknar på intäkter och kostnader under hela anläggningens livstid. Ofta har den betalat sig efter tio år, men den tekniska livslängden på solcellspaneler anses vara 30–50 år. Dock behöver man räkna med att det krävs underhåll och reparationer, och om föreningen behöver underhålla taket ska kostnaderna för att montera ned solanläggningen tas med.
– En livscykelanalys ger en mer rättvisande bild av ekonomin i investeringen, säger Nicklas Pettersson.
"En bra förstudie är den bästa starten för ett lyckat solcellsprojekt"
Nicklas Pettersson, styrelserådgivare på organisationen Bostadsrätterna.
